Jag hör din ljuva röst och jag blir lugn,
ditt skratt får min själ att le.
Dina ögon ser rakt genom mig och jag öppnar mig gladeligen,
du ser min själ och accepterar mig för den jag är.

Jag såg min ensamma väg, tog emot dunklet för vad det var,
så kom du och lyste upp min väg.
Förvånad stod jag still och såg bara dig,
mina tårar smekte mitt leende medan du smekte min själ.

Nu gråter du och jag önskar jag kunde vara där för dig,
så som du var där för mig.
Jag hör din röst och känner hur du gråter inombords,
jag ser din skrift och önskar jag kunde vara där och hålla om dig.

Jag är halv, för min själ är hos dig,
extra styrkan som stoppar dig från att bryta ihop.
Känslan av att någon tänker på dig,
påminnelsen om att du är speciell för någon.