Mitt skrivande tog långsamt ett abrupt slut
medan min mitt röda hjärta färgade av sig svart i mitt jävla inre.
Försiktigt viskade jag högt till mig själv att
mitt rutblock innehåller endast ränder,
för den tomma externa hårddisken
inuti min dator är full.
Jag limmade ihop den isärplockad.

Min tomma mage skriker att den är mätt
och jag håller mitt uppätna äpple i handen.

Allt som hänger ihop saknar relevans.

One Man. One Jar.