Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Att vara stark, att bygga murar

Man hör när man växer upp, när man blir sårad

- Det är inget att bry sej om, det är väll inget

Man ska lära sej vara stark
och till slut tror man det, att man är stark
Men igentligen gräver man sej, sin egen grop

Man är inte stark, den som tar tag i sveken,
de är starka.
Man måste tillåta sej känna smärtan
Gråta av sej allt svek
Det är att vara stark, att klara det
Att våga sej göra det


Bygga murar gör vi alla
De är stora och starka, tror vi
Men igentligen så plockar man bitar av sej själv som byggmatrial
Man sätter sej själv som sköld mot världen

Man ska inte bygga murar, försvars linjer
Man stänger inte bara ut de som ger dej smärta
Utan även de som vill ge bra saker




Fri vers av filosofmamman
Läst 156 gånger och applåderad av 3 personer
Publicerad 2012-08-06 16:37



Bookmark and Share


    ej medlem längre
gillar hur bestämt det låter. och att man plockar "bitar av sej själv som byggmatrial" gav mig en helt ny syn på saken. tack!
och jag tänker vad blir kvar.. är det hjärtat som blivit tegel eller ligger hjärtat därinne oskyddat om kärlek är det enda som kan skydda ett hjärta.
2012-08-06

  Peter G VIP
Den starkaste kanske är den som vågar vara svag?

jag tror att det är många som inte vågar känna smärta, eller vara i den, flyktvägarna för att slippa den är många, och ofta kanske de är mer smärtsamma än den smärtan man flydde från.
Bra text som jag kan relatera till!
2012-08-06
  > Nästa text
< Föregående

filosofmamman
filosofmamman