Vem lyssnar nu?
När jag lyfter telefonen och ska be om råd och tröst.
Så finns du inte kvar, ingen som lyfter luren.
Ingen som tar i mot mej.
Nätterna långa satt vi och prata.
Jag var den som lyssnade och förstod dej
De gånger du hade fastnat, fanns jag där.

Jag lovade mej tidigt att inte bli som du.
Ville inte fastna, ville inte dränka sorgerna.
Jag dränker inte sorgerna.
Men jag klara de lika dåligt.
Jag fastnar, fast jag vet att det bara är
jag som lider av det.

Lika är vi och ibland undrar jag hur lika vi var.
Men det är bara du som vet.
Jag hängde alltid över din säng.
Från jag var 1 år tills du gick bort från mej.
Kortet hade du själv tagit.

Jag fick växa och du var den som stötte upp mej rakt.
När det togs bort.
Växer jag krokit.
Vet aldrig om jag kommer kunna växa rakt igen.