hjärtan som slår okontrollerat.

jag vill spy

publikinsläpp och våra ögon möts
där vi står ihoptryckta för att inte synas.

vitt ljus på scen och teatern släcks ner
samtidigt som 207 personer tystnar.

fullsatt.

vi vet att det här inte handlar om prestation,
utan om att förmedla känsla,
och det är just det som skapar
en behaglig prestationsångest.

musiken sätts på,
och vi tittar på varandra en sista gång
innan vi möter den skarpa kontrasten
vitt ljus på scen
och svart publikhav med ögon som lyser igenom ibland

kanske borde man känna sig utsatt
och osäker,
men våra hjärtan börjar slå i takt till musiken

och vi dansar