Löven byter snart färg,
och jag tror alltid att jag också kommer göra det.
Varenda september köper jag en ny skrivbok,
och färgpennor till den,
i hopp om att kunna fylla tomma blad med ett nytt jag.

Tror alltid att jag lyckas, och blir aldrig förvånad
när jag inser att det är samma tankar
fast i ny skrivbok, med nya pennor.

Det är märkligt att man tror att man kommer förändras
bara för att vädret gör det.
När en årstid övergår till en annan
så tror jag alltid att detsamma gäller mig.

Och jag är alltid lika entusiastisk till förändringen,
trots att jag aldrig förstår att det är jag som skapar den,
och inte löven.