Berörd.
Av din förmåga.
Att vara oberörd.
Då du låter,
mänskliga händer,
såra ditt hjärta.
Som om det vore,
deras måltavla.
Pil efter pil skjuts,
men du står,
på stadig grund.
Vid världens ände,
i hopp om att falla.
Inte av hjärtats förlust,
utan för det hål du bär.
Då din själ,
Redan lämnat dig.