Det stiger en sanning ur glöden
målar på himmelen blå
Livets enda löfte är döden
en vandrare dunkel och grå

Han möter båd sorgsna och glada
Som dragit sin sista lott
En färd genom hage och lada
En färd genom parker och slott

Hans öga är alltid torrt
Han hör varken bön eller nåd
Som en navelsträng klipper han bort
marionetternas skavande tråd