Neptunus

Tretton månar lyser
på en och samma gång
evighetens dystra nattpatrull

Sitter här och fryser
hör vintergatans sång
ensam på Neptunus blåa mull

Bunden vers av zallander
Läst 824 gånger och applåderad av 30 personer
Publicerad 2013-02-27 17:53

Skriv ut
Spara som PDF

Sefarge Ack ja! Nästan H. Martinsonsk Skrivelse i känslan! ;) 2023-01-09

Marianne Räf "Ensam på Neptunus blåa mull.." Vilken lyrisk godbit! Mkt bra! ;D) 2014-01-03

Tess74 Amazing 2013-08-09

lodjuret/seglare Den är ännu bättre efter andra läsningen. 2013-04-04

Siggesdotter Tänkvärd text som säger mycket, bra! 2013-03-18

Magica Berörande, ensamheten är förjävlig, men ibland kan man vara än mer ensam i någons sällskap än om man är ensam, beroende på vilka energier den personen har. Allt är ju uppbyggt av energier med, atomer, ja kanske inte så konstigt egentligen. Gillar kopplingen till det stora oändliga (vad vi vet) runt om oss. Bra skrivet! 2013-03-04

ej medlem längre Det finns ingen neptunus utom att det finns neptus som är den inre av alla galaxer som bestrider allt 2013-03-01

Angel of love Gillade den. Ensamheten är skön när man väljer den.. 2013-03-01

Maria T ensam i ett stort universum 2013-03-01

objekt3 håller juh med lodjuret men tänker att mkt av det jag läser av dig är tillsammans en lång pågående dikt! 2013-03-01

lodjuret/seglare Tycker nog texten är litet kort hade gärna läst fler verser sett ensamheten längta bort drickandes några terser 2013-02-28

ResenärGenomLivet Tur att det bara är en dikt...men en bra skriven sådan... 2013-02-27

Tarantaran Låter ensamt och litet kyligt..men du skriver bra på Neptunus, Skorpionens egen planet, var drömmarna och fantasin bor :) 2013-02-27

Stefan Albrektsson Galant rytmik och rimsmidande! Och mer ensamt är svårt att tänka sig (alla fall mätt i mil, samma ensamhet kan ju finnas gentemot personen i stolen bredvid). 2013-02-27