Regndroppar
bildar rännilar
mot mitt fönster
som vore de tårar
i bitterljuvt minne

Ditt namn
har sedan länge
frusit på mina läppar

Vi levde i en tid,
i en annan värld
där endast glädje fanns
i evighetens sorglösa solsken

I lustgårdens paradisgömmor
bland mynta och rosendoft

vi lekte tafatt

badade våra känslor i
kärleksvarma vatten

Jag höll ditt hjärta i min hand

i skälvande stund
jag gav dig allt

Vid soluppgången
skildes våra vägar

det blev vår sista sommar...

Med pannan tryckt mot
regnvåt ruta
i varje andetag
minnen växer imman stor

Jag skriver
ditt namn i fukten

Sakta
det försvinner
bort


© Chawa 2012