Läs … och jag föll - Fri form av Chawa

Redan medlem? Logga in

Nyheter Läs Texter Poesikalender Sök Hjälp Bli medlem nu!

… och jag föll

Det var den hemlösa kattungens klor
skrapandes mot stuprörets insida
det ynkliga pipet i natten
och den ändlösa avgrunden under asfalten

det var aningen i bröstet och ignoransen
de uteblivna kontrollerna och rosa band
det brutala slaget mot inbillade demoner
dödens käftar överallt och alla sömnlösa nätter

det var broderns kamp mot det illavarslande
min egen vistelse i ovisshetens hjälplösa sfär
och ständigt den omöjliga flykten från mig själv
mamma, hjälp mig! Jag går sönder!

… och jag föll och gick sönder

det är kemiska substanser mot toppar och dalar
det är brodern som tappert stred och segrade
det är bemötandet och lättnaden
det är kattungen som nu leker i mitt hem

rädda livet, rädda livet
och livet skonades mirakulöst
det är vindstilla för stunden…

© Chawa (Eva Himmelsbåge), juni 2020

Mitt bidrag i 2019/2020 års antologi:
Ångest - en poesiantologi om starka känslor

Eget foto:
© Eva Himmelsbåge – Oscar, lilla mirakel

Fri vers (Fri form) av Chawa VIP

Läst 580 gånger och applåderad av 24 personer
Publicerad 2020-06-08 00:45

Skriv ut

Spara som PDF

aol
Stark ångestladdad dikt som grep tag i mitt hjärta.
2021-02-10

Blått Norrsken VIP

Underbart skaldat om känslor som åker upp och ned . Lyckligtvis med gott slut.
2020-09-29

Eva Helene VIP

Du har verkligen förvaltat din medverkan i boken mycket väl på temat ångest/starka känslor. Läste dikten för första gången igår då jag just fått hem boken till mig. En mycket fin och läsvärd bok för övrigt.
Starkt och mjukt i skön förening här i din vackra berörande dikt.

2020-06-11

Stanley Rydell
En stark skildring av den tunna hinnan mellan empati och en hotbilds uttryck i ångest.
Starka ord i förtätning:

... och jag föll och gick sönder

det är vindstilla för stunden…
2020-06-09

Bo Himmelsbåge
En underbar bild på vår f.d lilla vildkattunge Oscar och Mirakel, som i dagarna fyllt ett år! Jag glömmer aldrig dessa stora, runda ångestfyllda ögon, som skrämt blickade mot mot oss bakom stängslet mot bäcken när vi matat honom och hans familj vid vårt förråd förra sommaren!

En helt sagolik och fantastiskt skriven berättelse om lilla Oscar som faktiskt ramlade ned i ett stuprör vid taket utanför vår lägenhet! Vi hörde klorna raspa och hans ynkliga pipande när han föll handlöst ned i underjorden och det hotande avloppssystemet! Som tur var fanns det en renslucka i marknivå ca 60 centimeter ovan bottenröret! Vi öppnade den och ropade ner hans namn men fick inget svar; han hade troligen krypit in i avloppssystemet och gömt sig! Vi bävade för vad som skulle hända när det skulle spolas rent! Gissa om ångestnivån var hög hos oss, som Du så klockrent och levande beskskiver i din berättelse! Ett ovärderderligt minne av hur vi lyckades rädda Dig upp ur röret till slut! Språket är som vanligt mycket poetiskt och levande
och lyser oss som en ledstjärna genom det kosmiska mörkret!
Stort tack Eva!
2020-06-09