Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Befriande fall

Natten då jag föll
utan skyddsnät
den natt då 
den sköra tryggheten brast


den natt då inget och ingen fanns
att fånga upp mig, att rädda mig


den natten slog jag mig svårt,
hjärtat, kroppen, själen blödde
hjärnan slutade fungera
jag villa bara försvinna från
allt, alla, sluta existera


men det var inte Guds mening med mitt liv
så jag tvingades plåstra om mina sår
öppna mitt hjärta
släppa min själ fri
tänka ut hur nästa steg skulle tas


och insikterna kom till mig
hand i hand med läkandet
och helandet av min kropp och själ
nu är dagen kommen för mig


att vandra vidare
men min ärrade kropp,
sargade själ
öppnade hjärta


och med alla dessa
erfarenheter, visdomar
jag fått mig undervisade för mig om livet
skall jag vandra ut i världen
och jag ska dansa,
jag ska skratta,
jag ska leka och leva


Det är min tur nu, har Gud sagt till mig




Fri vers av Nic
Läst 261 gånger
Publicerad 2006-02-08 23:44



Bookmark and Share


  rebecca d
Natten då jag föll
utan skyddsnät
den natt då
den sköra tryggheten brast

fin beskrvingin. när allt tar slut..

härligt, gläds med dig att efter denne djuppunkt få komma ut!! PÅ Guds löfte, som håller!
2006-02-09
  > Nästa text
< Föregående

Nic
Nic