solen leker med dina konturer
din silhuett fladdrar som fjärilar

inuti

innanför

utanpå

bär jag en mask
en cape full av hemligheter
som en ask
med stoft
och saknad

jag kan trollkonster
som att måla himlen blå
som att blåsa sommarmelodi i grässtrån
som en Romeo i tvåtusental

jag kan dyka i det blå
skapa moderna museets konst på hög nivå
endast av molntussar
som jag ömt placerar i din famn

låter dig vila där
som en Mozart
vill jag spela i natt
för ditt hjärta endast

en ensamkonsert i den vilda natten
jag låter dig vila där
en vacker stund
kysser adjö
lämnar åter en tår
som ett brev som aldrig når

ett stycke musik

blir alltid känt nästa år