Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Med vantar av is.

Hennes annars så levande ögon
stirrade nu tomt in i mina.
När hon rörde vid min kind
var det med vantar av is.

Vem var denna varelse
som nu stod framför mig
och tog farväl.

Inte kan det vara hon som jag älskat.
Henne som jag har lovat hela världen.
Det kan inte vara hon som är definitionen av mitt liv.

Personen som stod där
var en främling för mina ögon
och mitt hjärta.

I det ögonblicket längtade jag tillbaka till mörka nätter
då jag fick hålla henne nära
och det var samma ögonblick som hon försvann

och aldrig någonsin såg tillbaka.




Fri vers av Niclasdotter
Läst 311 gånger och applåderad av 5 personer
Publicerad 2012-09-03 21:46



Bookmark and Share


    Lobster123
Otroligt känslofylld text!
Hur vacker som helst.
2012-09-05
  > Nästa text
< Föregående

Niclasdotter