Fosterställning och närstrid

jag minns när jag var galen
när jag kvidande smekte mina
sovrums väggar

I desperat behov av kall närhet .gräva
efter omfamning

Kan ett liv vara söndervandrat
av flykten från sig själv

*

dragen ut ur mörkret
mitt bleka skinn täcker
pulserande blod

och någon nynnar en melodi,
en melodi inuti mitt huvud
om och om och om och om
igen


*
galen
det var jag förut
då skar jag poesi ut ur ingenting
då bedrev jag otukt med väggar

men nu spelar melodin
och jag faller i fosterställning
och i närstrid


så aska mig darling
för utan er är jag ingenting