Kniven i handen är blodig

cigaretterna har förvandlats till fimpar.

Jag kan inte vakna från den här

drömmen.

Kanske är det ingen dröm

kanske sitter jag verkligen på

köksgolvet och gråter,

med kniven blodig i min hand.

Men om det är en dröm vill jag vakna nu.

Någonting säger mig att det här är verkligheten,

och att verkligheten,

den är hård

kall.

Ogenomträngligt

iskall.

Här finns inga vägar ut

bara krossat porslin

och ett hjärta som blöder.

Och jag vill inte drömma mer.

Cigaretterna har brunnit ner

för längesedan

det ryker lite svagt,

det slutar aldrig ryka

Och ifrån askan av gråten

reser sig ett val.

Ska jag vakna snart

eller inse

att jag inte har något annat val

än att stanna kvar?