Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Den största gåtan

Svarta väggar mot en svart katt
Höstens färger finns i mitt hår

Slitna skor över ett hav av tårar
Min blomma den dog för längesen

Måndagar borde absolut inte få finnas
Mina glasögon är fyllda med regnets droppar

Mina lungor fylls med dina skrik
Det är viktigt med kärlek

På min tavla flyger fåglarna
Ditt hår brinner i solens sken

Vi springer på tågspåret
Jag tycker om dina läppar

Ingen kan hata absolut allt
Min plånbok flyr alltid från min ficka

Bussen flyger genom staden
Skoltaket har en underbar utsikt

På kyrkogården brukar jag röka
Livet det är den största gåtan av alla




Fri vers av Spräcklig Duva
Läst 176 gånger och applåderad av 4 personer
Publicerad 2012-09-25 19:08



Bookmark and Share

    ej medlem längre
Den största gåtan av dem alla som vi aldrig tycks få några riktiga svar på eller fullt ut greppa eller förstå förrän den sedan en lång tid är passerad, överspelad och förbi. I den avslappnade andning som pulserar genom den här dikten skapas förtätade bilder som påminner om telegramartade intryck fångade i stunden och förbifarten vilka sedan bygger upp en känsla och flätas ihop till en starkt sammanhållen helhet. Det är lite laidback över det hela, precis som om texten vore skriven av ett jag som rör sig fritt genom varat och bara plockar ner raderna i flykten. Någonstans i det milt distanserade tilltalet anar man dock även ett mörker, något svart och diffust som tar sig uttryck genom skrik, regndroppar, ett hav av tårar och en sedan länge förvissnad blomma. För att uttrycka det kort så är texten en lyrisk fullträff, såväl känslomässigt som rent stilistiskt. Dikten försätter läsaren i ett tillstånd av reflektiv eftertanke, och när man betraktar de strödda stroferna så förmedlar de en intensiv upplevelse av en lätt förfrämligad känsla och dess efterföljande poetiska utlopp.
2012-09-30

  akseli
Den här gav sköna sinnesbilder, tack!
2012-09-25
  > Nästa text
< Föregående

Spräcklig Duva
Spräcklig Duva