Kantrad verklighet. Vad menas med
det. Antingen går det utför eller så.
Jag menar att du känner
ju så mycket glädje inför allt. Gjorde
du inte det. Nu ligger du med kramper,
gråten nära. Säger att du lever nära det
som faller. Vad menar du? Svara mig på
det. Hur ska du ha det ? Det är som om
något alltid pågår bakom ytan.

Hon tänkte på hans ord. De hon förutsett.
Han som aldrig levt nära gränsen.
Hans liv var en spikrak
piruett. Han tog reda på vad han behövde.
Det som störde bilden. Det kapades av. Rätt
och slätt. Hade aldrig fascinerats av
hur gränser kan förskjutas. Hur en annan
människa kunde påverkas av
den han var.

De var som två olika väsen. Hon funderade hur
det kom sig att han funnit sig. Hon
anade och hade visserligen talat med honom
om det. Många gånger förr. Humorn sade han
med den där förställda teaterrösten. Där har du
hela svaret på din gåta. Den som du skapar runt
allt du sett. Som när hon hade berättar för honom
om hur hon drömt mardrömmar om den man hon
aldrig riktigt släppt. Svettiga och verkliga. Av
homosexuell karaktär. Hur hon sedan tio år senare
upptäckt porrvideor i översta sänglådan. Upptäckte
att han haft sex med ett par. Blivit påsatt av mannen
där bak. Han hade garvat högt då hon förklarat att
det fanns något där hon känt då när de var två.
Långa invecklade samtal om hennes känslighet. Om
hur hon kunnat veckla in sig i allt det där. Hon
delade inte upp det sexuella. Han gjorde tydligen
det. Så blev hans konklusion. Där stannar allt. Han
ger henne en kram och så är det inte mer med det.


Han har på senare tid frågat henne allt mer om
det inte känns bra att lämna det märkliga vid
sidan av. Alkoholister och neurotiska ex och
bara satsa på sig själv. Hon log mot honom.
Gav honom en kram. Stor som en sol var hennes skratt.

Tro inte att jag inte noterat din våta blick. Sade hon.
Innan hon gick.