Längs Trodosbergens slingriga serpentinvägar
kantas vägrenen av ståtliga mandel och olivträd,
klasar med solmogna druvor hänger ner från
krokiga vinstocksar, och inbjuder till smakprov.
Är måhända frukten förbjuden som i Edens lustgård?

Djupa dalar och raviner med milsvidda vyer ger
eruforiska känslor, och det är svårt att tro att man
INTE är i himlen, för finns den, är det HÄR.

Skvalande bergsbäckar med glasklart vatten rinner
stilla o rogivande över de av naturen formslipade
stenarna, och stänker samtidigt en kaskad av
vattendroppar över de röda bouganvillaträden
som lyser upp hela dalen.

Jag stannar, insuper luften som renar mina lungor,
känner dofterna som filtreras genom min näsa,
ser det välformade landskapet med mina blå ögon,
och TROR att jag drömmer.