Aldrig har min kropp skakat så,
darrat av ren exstas.
Jag har funnit något nytt,
ett annat sätt att gömma mig.

Jag ser livet från en annan sida,
ur ett annat perspektiv.
Gömmer mig bakom en svart klump,
som balanserar i mina små händer.

Jag kan ändra världen runt mig,
skarp, diffus eller bara vanligt.
Ändrar mellan svartvit, färg eller
bara se den i en gråskala.

Aldrig har mitt sinne funnit sådan,
frid i att vara bland människor.
Att bara kunna stå mitt i folksamlingarna,
och inte springa min väg i ren skär panik.

Aldrig har min kropp skakat så,
vibbrerat av lycka.
Jag känner er närhet,
fast på trygt avstånd....

Jag gömmer mig på nytt,
men ändå fullt synligt.