klädeskoden i overklig perfektionism
avgränsande stycken
utslängda

kappan stirrar på mig som
om den talade

talade om världen som inte
bekom mig

Ditt leende är som dina nyinköpta
tänder,

avsedda att berätta något

om dig. Jag sade farväl till dina
påhittade världskrig. De du trodde
att du dolde väl.


Jag sade du var klok och du
rodnade. Det var verklighet
nog för mig,