Ryggen bänder sig i båge

ta mig då,

längtan skriker utan händer
fånga mig då,

men du ser nedåt på mig
på de själsbehov som vänder
svettdroppar mellan brösten
liggandes på sidan,

Tvinga ner mina armar med en
mans större styrka

jag ska ge mig en dag
ge upp,

Jag bad om din kamp för mig
inte din krigsföring mot mig,

Jag låter dig slita itu mitt skydd
om du lägger dina svarta pärlor
i min handflata,

Ger upp det synligt blinda,

det kvinnan i mig vet,