Om en andedräkt kan darra
gör din det,

jag ligger ovanpå med brösten
dinglande i en hundskål

mjölk droppar ur som livets hopp

i sakta fördröjande läten

jag har förvandlat mitt psyke till
en galnings, i förmaket till livet
vill jag att du binder fast mina ögon,

jag vill äga mig till evigheten
gömma min lilla flicka under en
säng, den där brorsans snorkråkor
hänger än, hur äckligt det än låter,
önskar jag mig tiden åter,

Musse pigg märket på toadörren
för att dölja en spark, doften av
apelsin och den där evigheten,

känslan av tidlöshet,

De uppvärmda gifflarna, boken doppandes
i badkaret, mina tonårsdrömmars
naivaste land,

Du har väckt allt åter,


Du. Jag är rädd.