min sko har ett hål
grus från den blöta gatan
våldsgästar min fot

min beniga kropp
släpar sig fram i stan
dragspelsmusikanten spelar spel
spårvagnarna står på kö
för att spy ut sin last
jag slukas och forslas bort
monstret av järn vrålar
vi sitter alla på led
och trivs vanemässigt i kulturen