känner garagedörrens räfflade plåt mot armens flyktiga snuddande
som glider längs raddan av dörrar

***

jag vill känna himlen
och rymden i mina ögon
se dess perspektiv
dess oändliga vidd
dess moln
dess stjärnor
dess formationer
dess färger
dess ljus
och mörker

vill se det som är
utanför kameralinsens skärpa
även det som är bortom, utanför, bredvid, ovan
fotots inramning

istället vandrar jag nu endast med mina seende ögon
på marken
så jordnära
över kala grenverk, kortklippt gräs
lövmattor

hör ett flygplans brusande ljud ovan
luftens motoriska, svävande fordon
hör bildäckens rullande över asfalten
på garageparkeringar, över vägen

***
solen tittar fram bakom molnen
det betyder att det fortfarande finns hopp kring att uppleva något högre
än höstens kyla

solen tittar fram bakom molnen
än finns hopp