Tre dagar dimma
över stillhetens ända.
Råfukten kramar saften
ur bark och bokläder.
Strålkastarljuset borrar
som i gruva.
Schakt utan pardon.

Två rådjur bufflar sig
fram som geishakulor
i dimväggen.
Ska solen orka bränna
idag då
eller har förhårdnaden
blivit för tjock?

Ljust blir det, ja
men grumligt, diffust.
Klart, med tveksamhet.
I väntan får man roa
sig, i väntan får man
tålamod, i väntan blir
det till att vänta.

Skriv! Sjung!
Känna sig ung.
Våga se klart i töcknet,
inte vara präktig,
trång.
Öppna upp, isär.
Iväg.