Du är vacker sa jag och jag tittar på dig i smyg
inte bildskön, men du har något att förmedla
om samhället och vart det är på väg
ditt namn är vackert Emmy.
Jag lyfter på hatten för dig och viftar hejvilt på den
och undrar i mitt upproriska sinne, om du ser mig
för den jag är, en enkel man i alla åldrar
tänker ofta på barndomens lek och kiv.


Ja - det gör jag.
Jag leker och kivas än,
liksom du och alla på denna jord.
Ljuset faller in i min bostad
utöver tiden mot stegen jag tar.

Jag går här på parketten och tassar på tå.
Sa ju själv stör ej.

Ingen människa är lätt att handskas med
och man måste ta varandra på rätt sätt,
vara tyst som inför konster på circus,
största möjliga tystnad och allt blir bra.

Ibland är det bättre att låta varandra vara ifred.
Jag gillar fred, när träden får ro att slå rot,
och grönskan råder bot på längtan, det är inte så
ödesdigert då.

Fredskulla skulle jag vilja heta, och i hemlighet
heter jag så - i en annan stad, i ett annat land.
Här ror jag upp till ön i den stora sjön för att
smida mina planer.

Det är så jag tänker om dig och mig och allting.
Ibland att vi vore träd som slog rot bredvid varandra.

Men jag har slutat att tänka i den banan
att du skulle vilja färdas på den mot mig
och jag vet inte, om jag själv skulle vilja det.

Men jag gör det. Slå rot. Ett fallande ljus.
Ett stigande mot