berusade ord
när natt blir morgon
ett hölje som täcker och hindrar min text
det ringer i skallen
en öl för mycket
flickan förlorad hon skyndade hem
full poesi
meningslöst dravel
jag skriver fast jaget skriver sig självt
när morgon blir dag
nån gång ska jag vakna
och undra vad fasen jag klottrat i sprit
jag saknar en närhet
jag inte får sakna
önskar en värme, förbjuden frukt
orden vill vandra
tills ögat somnar
skadan kan växa om sinnet får spela
så somna i ruset
begrav mina viljor
när ropet är simpelt är någonting fel
vik för frestelsen
tysta ditt skrik
och sov på saken tills allting är stumt
sov