Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Plötsligt frös det pulserande blodet till is. Han ger sig, ger upp och kapitulerar.


Vildrosors sång

Sakta dalar solen
mörkrets tid
för kärlek som han är lärd
och längtar
är han inte värd

visst förstår han
att det ej lönar
att be och böna
om en smula
av kärleksfröna

kanske är allt
inget värt
precis som han
den ensamme
som inget fann

kanske naiv
som längtade
trodde
hoppades

men nu vet han
har fått svar
för tystnaden
den kalla hårda

är svar nog
säger allt
och krossar hans tro
naiva tro

på det goda




Fri vers av Skrivklåda
Läst 389 gånger och applåderad av 3 personer
Publicerad 2012-12-03 10:18



Bookmark and Share


  wildah
Oj den här känns, går rakt in!
2013-11-26
  > Nästa text
< Föregående

Skrivklåda