Är elektroniserat fäst vid dig
Känner elektrovågor snudda vid min själ
Nuddar saxars skarpa skaft eftersom jag bara vill leka med något
En objektiv hyperaktivitet
Gentemot en så simpel sak
Som saxen
Kunde lika gärna
Vara en mjuk
Boll
Eller en penna
Att få underhålla mig själv med

Bara jag får fingra,
Trumma
Leka med något
Rastlös
Som jag är
i min inre energi
Såsom i fingrarna

Fingerspetsarna
Som söker orden
Orden för denna
Sanna
Äkta
Rena förblindelse
Att sätta ord
Vill skapa förståeliga mönster
Lätta att följa
Riva, repa
Fram något
Som är oåterkalleligt inristat

Kanske borde jag ta fram ett papper
Skapa den konst
Jag vill
Istället för att leka med orden
Och min objektiva hyperaktivitet

***

Förblindelsen
Så galet stark
En fascination som bländar mig totalt
Svetsar samman min själ
samtidigt
Tar sönder den i bitar

Obehagliga, skavande
Kvidande
Brusande
ljud
Rör vid mina trumhinnor
Och elektrovågorna
Strömmar genom min kropp
När jag försöker förstå alltets sammanhang

Känner på saxens skarpa skaft
Och söker
Den sanna förblindelsen
Den som tar mig till en futuristiskt
Vriden
Skruvad värld
Såsom musikens
Såsom din värld

Den sanna förblindelsen
Så ögonblicklig
Så magisk
Tillfälligt
Exceptionell


Repande
’Riv
Repande
’Riv

rivigt värre….

Ett klipp i luften

***

Saxar
Och förblindelse

Elektroniserat fäst vid dig

Jag tror jag tar
ett
Klipp!

Klipp!