Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Självbetraktelse


Sömnlös
varm
och ängslig

med en puls
som slår
likt regnet

möter jag gryningen

i
självbetraktelsens
utplånande
funderingar

Upplåter min själ
till
varandets tysta lek

följer
timmarnas
obarmhärtighet
med
halvslutna ögon

Och när aftonen kommer
ligger jag
ännu
naken
anonym
mellan kalla lakan

gråter
stilla
mot kudden
orkar inte vidare begrunda
min
ensamhet



Bodil Sandberg-06







Fri vers av Bodil Sandberg
Läst 353 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2006-02-16 20:05



Bookmark and Share

  Ingrid Nilsson
Mkt. väl beskrivet ,ett tillstånd föga avundsvärt,men kanske nödvändigt ibland. Snyggt sammanfogad dikt,detta med ett enda ord på raden,ett ensamt ord,ord lika ensamma som "jaget" just då...skapar dynamik.
2006-02-16

  Cris
Ush! så avskalat och kallt, ödsligt och ensamt. Du fick till känslan mycket bra i denna dikten.
Särkilt bra liknelse är pulsen som slår likt regnet. Det känns så ibland.
2006-02-16

  Smultris
Fy, så dessa ord svider och river i min själ...
2006-02-16
  > Nästa text
< Föregående

Bodil Sandberg