Det sprakar behagligt
från öppna spisen
en värmande låga
kring julnattens frid

Släkten är samlad
för trevlig samvaro
i ombonad vänskap
och stor tradition

Med ens blir de barn
både gammal och ung
blott en gång om året
glöms vardagen bort

En stol står tom
sedan förra gången
ur vaggan det jollrar
av kärlek och liv

Snöflingor vid rutan
en stämningsfull syn
slädspår i terrängen
kring julnattens frid

Det spelas harmoniskt
från änglarnas spel
de fyller hela rummet
med julens glädje

Glöggen den doftar
och granen är vacker
dansen den går stilla
ömsint är stunden

Orden läses vördsamt
i stugan denna afton
om barnet där i stallet
en gång för länge sedan

Mot dörren det knackar
på trappan någons står
en klang av traditioner
kring julnattens frid