Sakta växer det
raseriet
när kunskapen
får mig att växa

allt rasar
som de byggt
bygger
de rättrogna
fromma
som tror sig se

en ny tid
nu
tror vi
och ler

vi som föddes fria
utan bojor
med kunskap
insikt
och kärlek i våra hjärtan

nittonhundralet är slut
så mycken framgång
utveckling
framtid

men blinda hönor
ser inte bättre
nu
än förr

visst utvecklas allt
kvinnor får plötsligt tala
om än ej i varje församling

slavarna är ej längre svarta
bojorna ej av järn
och stenas för sin kärleks skull
görs man bara där borta
där framtiden ännu ej segrat

kvar finns dock templen
minareterna
hyllningarna
övertygelserna
som dödar
livet
kärleken
människans förmåga
att skilja sig
från de andra djuren

ännu föds tankar
göds drömmarna
söks flykten
rädslans apostlar
sadlas på
sporras till skritt

i hundra år
ett helt nittonhundratal
av framgång
utan att verka
positivt

varje seger
kostar strid
och de tog den
hjältarna
som nu är begravda
och glömda

under hundra år
vinst efter vinst
alltid samma motstånd
fiende
smärta

ska rädslan styra
eller förståndet
och vårt hjärta

så där satt de
några vuxna män
i samtal
om dåtidens segrar

kvinnans rätt
barnens rätt
den svultnes rätt

de höll boken i hand
Lagen
de påstådda orden från Gud
allas vår härskare
det enda

Bibelns tunna blad
sida upp
sida ner
med kunskap

likt instruktionsboken för vad som helst
man köpt
men omöjligt kan läsa
där sista skruven saknas
när IKEAkartongen är tömd

likt den svajande hyllan IVAR
gungar allt
hotar att rasa

för visst ser de
förstår de
sanningen

varje nittonhundratalets framgång
gick stick i stäv
med religionens myller
av lagar
krav
och kyla

varje älskad reform
ett slag mot dårskap
rädsla
förtryck

ändå stampar vi på samma plats
skriker som skrämda barn
när någon föreslår
lite frihet

bojade som vi är
vid vår läst
forntidens skrämmande väst

ännu slås knut i byar
runt kärlekens hals
förkväver
tvingar
klämmer åt

än är det Knutby
eller en Utöianska massakrer
stupstockar från folkvalda
som applåderas
i lönn

sakta höjs tonen
Sverige Demokraterna
eller andra
som vill hem
ner i kryptan

förlamade av skräck
söker tröst i Livets Ord
pastorernas mässor
tungotalets förbannelse

håll fanan högt
njut varje stund
av kaffeflickans rodnad
fyll kollekten
skänk och du skall få

men aldrig kärlek
frihet

eller val