Visst grät jag
i min ensamhet
men aldrig tårar
bara känslan

men någon såg
ville beröra
den blinde
som intet såg

så stod HON där
i sina vita jeans
lika rädd som jag
fast vacker

våra själar möttes
omöjligt att rymma
så tiden slöt
vårt förbund

tillsammans flyr vi
samma vägar
mot det mål
vi aldrig når

tidens ände må ta slut
mörkret falla
himlen falla ner
och döden dö

vad som än sker
vet jag
har alltid vetat
sen första gången våra blickar möttes

att all min kärlek
allt jag längtat
drömt
är du