Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Ärligt talar kan jag inte respektera frikyrkornas idoga kamp mot verkligheten. Deras envetna hållning att den väg de förespräkar skulle vara den enda rätta. När den så uppenbart enbart är till för dem som passar in i deras världsbild. En bild förvanska


Min faders röst (genom mig)

Så stor är köttets lust
att den bäste domnar
förevinner bort
långt bort
där ögon blir blinda

allt för det stora
välbehaget
att våga finnas
till

så de tror
ber och följer
sin lust
sitt behov
att vara

ett
ett med evigheten

Forsmo blir budbärare
så som Ekman
eller någon annan
som syndar
följer behovet

i min faders
namn

talar för honom
som om de hört
eller förstått
något enda
förutom sin innersta
svaghets längtan

men det säger han
genom mig
den som tror
behöver inte rädas
synden

eller livet
som det är

de håller Bibeln
i sin hand
tror sig vara frälsta
funnit vägen
men allt de har

är tomma ord
och sina rädslor

för faderns väg
den enda
fördömmer inga synder
bestämmer ingen väg
kräver ingens lydnad

som de gör
de svaga
de rädda
blinda
de som predikar

sprider galla och gift
i vår faders namn

alla är allt
inte minst du
och de andra
oavsett kön
hudfärg
läggning

eller smak
allt roar fadern

så länge det gör
av kärlek
inte för att freda
sitt eget skinn
sin egen lust

eller församlingens behov
att synas




Fri vers av Pulvermos
Läst 364 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2013-02-23 01:30



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Pulvermos