Låt de visa prata dividera och gå an
lägg dig ner på ängen du kvinna som man
och njut en stund av att bara få vara minsann.

Se dig omkring på allt det sköna
och om du kan, berätta något kul
javisst det går bra
att även ta till en skröna
bara den underhåller och roar
som för glädjen och trivseln
bygger fler lockande pockande broar...

Under tiden de lärda sitter inne och trängs
och orden byggs upp som av andra sen
bara förträngs eller totalt sprängs...

Då ligger ni gott i det fria ute på ängen
där solen smeker
och vinden leker
och det är ju det som är poängen
i livet och i klivet, som ger drivet sen
att under arbetsdagen få rasta
inte bara hasta, utan kasta sig
ner bland doftande klöver och timotej
och känna att man lever inte bara
för jobbet utan även för sig!