Blomsterskön är färgen
längs livets esplanad
tassar på i gryningen
kring björkens gula blad

Hösten är förlåten
när den bjuder fröjd
i sin vackra fägring
då kan jag vara nöjd

Faller genom morgonen
rodnandets ljus
vaknar upp till glädje
i kärlekens rus

Jag vill följa rodnaden
längs himlens baldakin
sitta där i gryningsljus
och dricka hemgjort vin

Sedan ska jag vandra
med min vän vid handen
kring en höstlig bris
till den sköna stranden

Vinter kalla tankar
slår jag gärna bort
jag vill njuta fröjden
ty den är så kort

Höstens varma färger
dem vill jag titta på
längs bildlig esplanad
så sprudlande och blå

Tassar lätt i skymningen
när hösten tagit slut
känner framgångsrikt
en längtan mest akut