Solen fimpar glödens rester.
Kärlek chansar.
i liv som
luktar över. Glider längs en räcka
fasansfull.

i
ödets tider föll de lojt och tveklöst
in i dröm.



I rummet bortom sorgen

stinker lakanen trots tvätt.


Borrar sig i blommig bomull

i veck,

gömd av livet

djupast ovalt