Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

svepa



ser ej längre
världen


det är nu jag är genomskinlig i min smutsiga nakenhet
mina fingrar söker sig bort från kropp orkar inte kännas vid
just här och nu när jag spänt sönder min kropp och skrikit åt min arma själ

ligger kvar i det äckliga skal som kallas jag.




Fri vers (Modernistisk dikt) av Svartsilver
Läst 1042 gånger och applåderad av 47 personer
Publicerad 2013-02-05 14:38



Bookmark and Share


  aol
Så starkt naket utlämnande borrar sej djupt in i hjärtat,
2016-02-09

  Lars E Jönsson
En mästares ord, berörande
2013-05-06

  Mike
Jävligt stark och självutlämnande text. Den närmar sig verkligen och berör.
2013-02-19

  erkki
Du ger ett väldigt starkt uttryck för tragiska känslor. Men man förstår ingen orsak = ångestens förbannelse. Självförakt utan orsak? Hemskt, men målande formulerat.
2013-02-19

  Eva Langrath VIP
En text som ger den svepande ångesten ett ansikte.
2013-02-10

    ej medlem längre
Ouch! Hoppas inte den här otroligt starka texten är självupplevd
2013-02-09

  Marlboroman/Hg VIP
Varför är din nakenhet smutsig?
2013-02-08

  Eaglemountains VIP
starkt, berörande - utlämnande ... gör ont att läsa ...




men denna förtjänar den plats den fick bland de fem uppmärksammade tidigare och nu platsen bland de mest bokmärkta ...
2013-02-07

  gemini88
underbar... känns precis som jag nu
2013-02-07

  Niclas Petersson VIP
Det finns en slags mörk skönhet i det svarta självföraktet.
Och kanske kan man finna någon slags gemenskap i det igenkänningsbara.
Gillar din dikt som fan.
Bokmärks
2013-02-07

  sommarmoln
Sköra ord...
2013-02-07

  Pah
Jag tycker att du faktiskt sveper och visar ångestens kärna. Känns så klar på något vis. Du är. På så många sätt. Och jag ärevigt tacksam för att jag får vara en del.
2013-02-07

    ej medlem längre
den ständiga plågan, ärkedjävlarnas ärkedjävul - en själv
2013-02-07

  Per Teofilusson
jag har en god vän, medelålders som jag, vilken någon gång har sagt mig att han är avundsjuk på folk som har nedåtresor; att han anar att han går miste om ett slags urmänska (ngt ditåt). Jag kan utan att blinka hävda att jag vet denna dikt. När jag varit där, i "urmänskan", har jag haft huvudet fullt av småkryp och doften av jord i näsan. Så, jag vet inte, nu när jag tänker på det så.. död, mer så, död. Men det dör man inte av.
2013-02-06

  Ola Rydberg
Oj mycket starkt
du får fram
nervtrådarna
ut ur din kropp
och synliggör för läsaren
2013-02-05

  Nott
Så himla bra. Jag känner precis.
2013-02-05
  > Nästa text
< Föregående

Svartsilver
Svartsilver