Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

återkomst



mitt ansikte mot rymden
en bön i en viskning
och jag som inte tror

bortvald i vaggans sköte
stilla mina tårar med en kyss
så oöm att svaghet brister

ett mod föds när jag tillåts -
slocknar lika fort, du faller bort

ensam, sådan är jag.




Fri vers av Svartsilver
Läst 568 gånger och applåderad av 28 personer
Publicerad 2015-01-27 20:15



Bookmark and Share


  aol
Så insiktsfullt ja alla är vi ensamma i oss själva,
2016-04-20

  WyS VIP
Insiktsfullt.
2016-02-16

  Lena Renman
Ensamhet är!
Väl ordat
2015-02-15

  i af apa
som i bön. javisst...
2015-01-30

  Katinka VIP
Väldigt stark. Känns.
2015-01-30

  Ola Rydberg
Ja starkt
och vackert i sin bräcklighet
2015-01-28

  Håkan Barck
Berörande - bra skaldat!
2015-01-27

  Michaela Dutius
....i en bön i en viskning... berörande
2015-01-27
  > Nästa text
< Föregående

Svartsilver
Svartsilver