Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Jag blev ett vittne.


Knivöverfall


- Jag ska döda dig din jävel!
De vassa orden får tiden att stanna. Världen vänder sin blick till platsen varifrån ljudet kom. Torget utanför mataffären. Människorna omkring byter riktning. Tittar på varandra, på det som händer. En kille sitter grensle över en äldre man och slår och slår med knytnävarna. Hot och gap. Mannen ropar inte på hjälp. Eller hörs han inte? För ett ögonblick upphör slagen. Killen sliter fram en kniv. Kollektivet slutar andas. Mannen försöker skydda sig med armarna, men kniven sliter upp hans skinn strax ovanför vänster ögonbryn.
Två unga killar kliver fram, först tveksamt, sedan med målinriktade steg. De tar förövaren i varsin arm och lyfter undan honom. Killen stretar emot och inbrytarna får kämpa. Bänder bak armen. Handen tvingas upp och kniven faller i den frusna asfalten. Flera mobiltelefoner är uppe. Några ringer. Några fotar.
Marken är blodig, liksom mannen. Fler människor har stannat på platsen. Bildar en ring kring de fyra i mitten.
Förövaren sliter sig loss och går nonchalant från platsen. Ingen följer efter honom. Ringen sluts tätare kring mannen på marken.
-Hur mår du?
- Här! Torka blodet med denna.
- Ringer någon polisen?
- Jag har kopplats fram.
- Vad fan hände egentligen?
Polisen anländer. En bil, två, tre bilar. Två poliser i varje. Några vittnen möter upp och berättar om vad som hänt. En polisman kommer fram till den blodige mannen.
- Kom! Vi sätter oss i en av bilarna och pratar. Är du ok?
Ringen luckras upp. Blåljusen fortsätter att slå mot betongen.




Prosa av Sofie Viktoria
Läst 172 gånger och applåderad av 3 personer
Publicerad 2013-02-07 15:02



Bookmark and Share


  Alfie M
Ryser. Sista meningen är magisk.
2013-02-12

  Alfie M
Ryser. Sista meningen är magisk.
2013-02-12
  > Nästa text
< Föregående

Sofie Viktoria
Sofie Viktoria