Via telefoner, datorer och appar
man snabbt knappar
upp och in sig till folk
ingen alls man tappar...

I cyberrymden mötesplatserna nu finns
visst mycke information och kunskap vinns
men i all elektronik jag saknar något och minns...

Hur kul det var förr när handen slapp
stega sig upp i rymden den höga...
För då man oftare sågs öga mot öga
och man kunde ge och få en klapp.

Så tänkte jag för ett tag sen och då såg
jag i en tidning som framför mig låg:
-Ni som skriver på Facebook ställ
färden till Operabaren en kväll
och datorn bara undan fäll
tänk vilket kul scoop
det kunde bli när vi
fick ses "live i vår group"!