|
|
så var det dax igen
Då, när vi släppte in vindarna
och så den natten
när vi stod på liljeholmsbron
och det var frost överallt fastän det bara var oktober
och du; du kände inte kylan
trots att det gnistrade på din hud -
jag glömmer aldrig
hur din skjorta fladdrade i vinden
och hur jag nästan grät
när du slutligen lutade dig mot mig och sa
”nu ringer jag en taxi
som kör oss hem”
hem för dig
var djupblåa väggar tre trappor upp;
där eldade du stearin med en röd tändare
medan jag satt i soffan och skrattade
sen blåste du ut ljusen
men jag brann längre än så
din röst var lundell och winnerbäck i sin heshet
och min var skrovlig av längtan
men vi drack ur glasen varje kväll
och drömmen tog inte slut;
när natten utanför fylldes med jagande
hittade jag skugga vid dina nyckelben
ja jag minns
hur senorna i dina ben spelade
när du reste dig på tå och haspade upp fönsterna
och hur du viskade i mitt hår
”nu släpper vi in vindarna du och jag”
och hur skönt det svalkade mot min rygg
där jag låg naken på din säng
öm och skönsårig av kärlek
Fri vers
av
Propella
Läst 1324 gånger
och
applåderad av 1 personer
Publicerad 2006-02-22 18:06
|
|
|
Albert
ibland, när jag är lite låg
går jag till dig och läser
och ... livet går vidare igen
2007-02-27
|
|
|
|
Manal
verkligen vacker dikt, den flyter på hela tiden.
så öm, kärleksfull!
2006-11-22
|
|
|
|
Daemon
Du är ju så förbannat bortskämd med kommentarer, men här ska du iaf få en till...
Titeln var grym.
följande stycken likaså:
"sen blåste du ut ljusen
men jag brann längre än så"
"och hur du viskade i mitt hår
nu släpper vi in vindarna du och jag"
2006-10-02
|
|
|
|
Bevingad
Har läst några av de senaste du skrivet. Har inte läst på ett tag. men du är vacker enda ut i fingerspetsarna och det är som att jag kan föreställa mig dina fingrars tangentdans och och dina leenden när 500 människor läser dina alster och 40 kommenterar. Ändå verkar du inte bli stressad för det ena alstret efter den andra (som tagna ur mitt egna liv) uppskattas av alla som läser. Tack.
2006-05-06
|
|
|
|
Queen_of_Rain
Den hä rdikten är underbar. växlande ordförråd kryddat med nästan-neologismer och ett snyggt intensivt varierande tempo..
2006-04-10
|
|
|
|
doxy
"men jag brann längre än så", precis som texten som inte tycks sluta brinna, har haft den i huvudet över en vecka nu. Så väldigt bildrikt och vackert.
2006-03-07
|
|
|
|
Spegelvänd
Jag älskar ditt sätt att skriva..
Du skriver väldigt eget med det vet du nog redan.
Grattis till vinsten av boken i efterskott!
2006-02-25
|
|
|
|
Agnes
Ja, vad mer finns att säga? Betyget får tala för sig självt. Önskar att det fanns ETT enda ord för din konst. Du är så enastående skicklig på att forma tankar och känslor till ord utan att bli svulstig, banal, intetsägande, tjatig, trivial, övermäktig.... hm..Balans är kanske ordet jag söker. Nå väl, grattis än en gång till en fulländad text!
2006-02-25
|
|
|
|
Jan Cederlöf
Pregnant och vältalig i sina metaforer; möjligen dock något övertydlig-saknas en bärande "ide" bakom texten.
En 4 äro den förvisso värd. /Hjärtligen Jan
2006-02-24
|
|
|
|
Elin S
"ja jag minns
hur senorna i dina ben spelade
när du reste dig på tå och haspade upp fönsterna "
Jag har inte ens förmågan att vara konstrutiv när jag läst din dikt. Fy farao, bland annat ovan citerade stycke är helt outstanding. Helt.
2006-02-24
|
|
|
|
Anders Bek
...och mitt hem det är i tornet där,
som jag byggt av elfenben...
:-)
Länge sedan jag hörde den.
2006-02-23
|
|
|
|
ej medlem längre
En typisk Propella-text, i positiv bemärkelse alltså. Om förälskelse, kärlek, par, det värmer att få läsa om sånt fint, innan det hela blivit komplicerat och jobbigt. Gillade det tredje stycket allra bäst!
2006-02-23
|
|
|
|
kärleksbarn
jag...jag vill bo i den här dikten.
förstår du hur jag menar?
2006-02-23
|
|
|
|
mariann
"din röst var lundell och winnerbäck i sin heshet"
hey, jag fattar hur du kunde falla :)
och sen
"nu släpper vi in vindarna du och jag"
det är så vackert.
Du har gjort det igen!
2006-02-23
|
|
|
|
MonaLisa
Vad finns det att säga, förutom att du har skrivit ett underbart härligt medryckande mästerverk igen! Oh, jag blev så glad över att finna en ny text hos dej att läsa, kändes nästan som julafton!
2006-02-23
|
|
|
|
Myy
Jag blir lika förvånad varje gång, av hur man plötsligt sugs in i dina dikter. Och där står man bland fladdrande skjortor, frost och massor av passion.
Vidunderlig upplevelse - nästan fysisk.
Ordmagi!!
2006-02-23
|
|
|
|
Albert
"där jag låg naken på din säng" var ändå det finaste, tycker jag
kul att du är tillbaka! mmmmmmmm gott
2006-02-23
|
|
|
|
Ord
Tack för ännu ett underbart besök i Propellavärlden !
Så glad att du funnit tid och harmoni att leva dig in i din alldeles egna
värld, och på så vis låter mig (oss..hihi) resa vidare i dig...
Du skriver om sådant många av oss själva upplevt..
..men du har sådan klarsynthet i skeendet att du kan återge detaljer och tankar såå starkt att din berättelse blir starkare än minnet av den egenupplevda händelsen !!!!! ???? !!!! oerhört...
" och hur du viskade i mitt hår
”nu släpper vi in vindarna du och jag”
och hur skönt det svalkade mot min rygg
där jag låg naken på din säng
öm och skönsårig av kärlek"
..skavsår..svett..sveda...å ..lyyycka... =)
Kramar å Tack till dig.. känslornas propellör..
2006-02-22
|
|
|
|
Dan Linder
din röst var lundell och winnerbäck i sin heshet
och min var skrovlig av längtan
men vi drack ur glasen varje kväll
och drömmen tog inte slut;
när natten utanför fylldes med jagande
hittade jag skugga vid dina nyckelben
....då var det dags att bli galen igen då. Jag hoppas att någon vänlig själv filmar den här historien, den är fantastiskt fin, sexig, sensuell, intim och rolig. "Skugga vid dina nyckelben" - wow. Wow. Wow. Jag har sagt det förr och jag säger det igen: du skriver som jag skulle vilja skriva fast det är tur att du gör det och inte jag.
2006-02-22
|
|
|
|
claes fredelius
Hej Propella!
Jag börjar bli lite frustrerad
Druckit för mycket kanske
Skrivit ett argt inlägg på Forum
Om Redaktionens val(dom har aldrig valt mig)
Jag ångrar mig...lite
Går tillbaka till min sida
Hittar din dikt - jag har också skrivit om Liljeholmsbron
Om att hoppa när man är deppad
Lundell och Vinnerbäck - samma andas barn
Romantiker men inte poeter...
Förlåt - jag vill inte såra dina känslor
Du hade det säkert bra
Men jag gillar Thåström mer - lite hård men mycket bättre poet
Knappast nån romantiker...kanske lite men på annat sätt
Du verkar må jättebra
Det gör jag också
Men jag vill förändra världen också - det behövs
Ha det bra - du skriver fint!
Claes
2006-02-22
|
|
|
|
Roger
Värst vad du lånar helt plötsligt. Men bra blev det, så in i bomben...
2006-02-22
|
|
|
|
mysanpysan
oy oy oy
oy oy oy oy oy.... (Bob Marley)
"när natten utanför fylldes med jagande
hittade jag skugga vid dina nyckelben"
jag har en särskild passion
för nyckelben, och detta
skakar och dundrar när det läses
wow
känslan är ljuv
kärleksljuv
dig kan jag aldrig läsa
mig trött på!!
2006-02-22
|
|
|
|
sol
jag fastnade för samma som ola rydberg...
ja, du är i sanning en konstnär - målar dina
ord..tycker fortfarande att du ska satsa
på att bli regissör...
*kram*
2006-02-22
|
|
|
|
rebecca d
som en sång....du är så närvarande i dina texter, en sån iakttagelseförmåga, därför blir det såna tavlor....
2006-02-22
|
|
|
|
jahapp
you´re back - maybe there is a God after all :)
"din röst var lundell och winnerbäck i sin heshet
och min var skrovlig av längtan"
aahh...du e fenomenal
2006-02-22
|
|
|
|
Natalie
Åh så otrligt vacker text..
man riktigt ser det framför sig :D
Underbart som vanligt :)
2006-02-22
|
|
|
|
Ola Rydberg
åh propella
här hittade man många godbitar
tex
( sen blåste du ut ljusen men jag brann längre än så)
och
( hittade jag skugga vid dina nyckelben)
och givetvis den underbara slutraden
toppen !
2006-02-22
|
|
|
Nästa text
Föregående
Propella
|
Se alla
