-

Sahara den 26 februari 2013

Kära Teja

Äntligen skriver jag till dig, Teja min syster, du glömda. En riktig järnlady var du en gång, allra min käraste tvilling. Jag din bror får skämmas. Varför har jag inte tänkt på dig oftare? Talat om dig med Neptunus, Jupiter och de andra eller skrivit brev till dig ibland?

Minns du tiden när vi lekte sida vid sida i solens sken? Stormvindarna svepte över våra kroppar och eldarna från oss lyste upp den kosmiska natten … 

Vi drogs till varandra ständigt. Med årmiljarderna kom vi så nära att vi kunde se varandra in i ögonen. Jag såg att du var vacker och full av järn.

Stunden vi fruktat och längtat efter kom. Vi gick upp i varandra och alla med hörsel kunde höra den grandiosa kraften i vår kollision.

Jag blev kvar. Din bror Tellus. Inte du. Dig talade ingen om, du glömdes bort. Men månen dök upp ... jag tror du finns där någonstans, kära syster, på baksidan eller så. Du ska veta att vid ebb och flod har det hänt att mina tankar gått till dig.

Så allt gott nu finaste Teja. Lovar att i fortsättningen berätta om din skönhet och styrka för vem som helst som vill lyssna.

Din tillgivne bror Tellus

PS   Det var ett program på TV igår som fick mig att minnas dig på nytt  DS