Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Förborgad puls





Går här
stöpt ur det förgångna

i en besynnerlig kropp

irrar

genom
livets
labyrint

dåsig
och allvarlig
med skrattet
i strupen

Mina steg
söker
i fåfänga
den glömda känslan

av puls

Går här
förbryllad

bakom
trasiga kulisser

smyger
i gäckande skuggor

förrådd av bitterheten


Bodil Sandberg-06


Fri vers av Bodil Sandberg
Läst 340 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2006-02-22 19:09



Bookmark and Share

  Teresia Ridell
Precis sådär som man stannar till ibland o bara undrar "vem är jag" ?
Man ser sitt yttre, vet vad man ska göra, men varför ?
Mycket välsnidat !
Gillar mångfalden i dina dikter !
2006-02-23

  DanSan
Ja så "Förborgad puls" att det sätter spår på den som vandrar där, irrar omkring i labyrinter förråd av bitterheten! Så gott beskrivit, välskrivet och en puls som slår! Mycket bra svart och trovärdigt!!!
MVH Dan Cederholm
2006-02-22

  Rune Thorsell
Hej Bodil!

Jag skulle nästan kunna tro att den här dikten kommit till efter en intervju med mig. Jag känner igen mig precis. Jag är född 1927 men det kunde lika gärna ha varit 1827 eller 1727 - spelar ingen större roll. Jag är född på planeten Vulkanus (vars icke-existens bevisades av Einstein!). Här går jag nu omkring, stöpt ur det förgångna och ser mig omkring i en värld som jag inte förstår hur jag hamnat i. Ingenting känner jag igen. Ingenting begriper jag. Jag irrar omkring bland trasiga kulisser och söker förgäves glömda känslor. "Alienerad" är vad jag är. "Alienerad" var ordet!

Märkligt att Du kunde veta precis allt om mig. Dikten är väldigt fin! Ja, det är bara att konstatera: skriva kan Du! Kram! Rune.
2006-02-22

  Ingrid Nilsson
Jisses,vad snyggt!!! Nu blir det dubbelfemma!
2006-02-22
  > Nästa text
< Föregående

Bodil Sandberg