Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Huset vid havet

Grosshandlarvillans vita trygghets väggar
i skyddet utav takets svartaste plåt
vindsfönster kikar mot havet
vindfjöjels gnissel akompanjerar
den flyende sommarens gråt

Körsbärsträdet vilar sin rot
inväntar kyla och snö
kanske drömmer om bären till våren

Åtta glas skiljer mig ifrån himlen.
molnen svävar i morgonsol,
viken är stilla

Trappan knakar och knarrar
Luther ser mig
försöker mig lära
Tack Luther
Men detta måste jag själv bära.

Järnspisen sprakar,
jag värmer min iskalla hand
Men inget kan trösta mitt hjärta
Trots att jag finns
i det vackraste huset vid havet
den morgonen;
då himmel
och helvetet brann.




Prosa av stenen/ Yv Ericsson
Läst 486 gånger och applåderad av 14 personer
Publicerad 2013-03-24 08:42



Bookmark and Share


  thyra VIP
Vemodsvackert skrivit!
2013-04-01

  Annika Persson
trygghetsväggar?
2013-03-24

  LenaJohansson VIP
bra poesi
2013-03-24

  Katinka VIP
Den här texten är så bra. Tydligt och poetiskt bildspråk.
2013-03-24

  Lars Hedlin VIP
TAck för en bra text! Gillar ;)
2013-03-24
  > Nästa text
< Föregående

stenen/ Yv Ericsson
stenen/ Yv Ericsson