Mina käkar tuggar något

per automatik

smaklöst ointressant

ett instoppat måste

maler tills sväljreflexen

tar över och skickar ner

det i tomheten

min blick vilar ut mot gatan

jag blundar

drömmer

och minns

när livet var optimalt

jag förs mot sommarängen

där min favoritfärg skymtas

i grönskande buskar

något sött hallonrött

plockas i rena glädjen

och stoppas i mun

känner det sammetslena

mötet mot gommen som

ger ett lyckligt leende

ett bett

och det exploderar en

kaskad av intryck och

smaker i detaljer

mjukhet möter kärnor

syra möter sötma

saften vattnar

mina sinnen

en injektion av

vitaminer ger

mig sprudlande

vitalitet

och hjärtat tar

ett extra skutt

om mina längtans vingar orkar bära

så är det dit

jag önskar att åter en dag få komma

till det optimala

ett litet

hallon