Om mina dikter vore tavlor målade i olja, akvarell, gouache eller fanns som blyertsteckningar som krita-pastell, i tusch, som laveringar

då skulle jag kunna tapetsera alla rum, fylla väggarna i både mitt och någon annans hem
så många är dom på gott och ont och hade jag dom blott så samlade kunde jag kanske se vilka som verkligen hade ett värde, vilka som var vackra, vilka som var bra
rama in dom och hänga dom på parad vid min säng.
Där skulle de nog få plats bland bilderna på barnbarnen och glädja mig

Som det nu är vimlar de bara i oöverskådlighet i cyberspacen som olyckliga fåglar fångade av ettor-och-nolle-näten
eller skräpar de som osorterade högar i något rum i något hörn i min boning

Men i stunder av mod vill jag ändå se alla orden som skisser, som förarbeten till det slutliga verket
skisser som bara ligger på golvet och väntar, fyllda av skosuleavtryck, rödvinsfläckar och kaffebrunt
väntar på att bli upplockade skärskådade bearbetade raffinerade sublimerade
till aningen om ett liv.

jag kanske kan göra det
om jag bara hinner med.