Hur gjorde de när de behövde
skriva ur sig allt och det mest
innerliga kvävdes av läsarna.

en ynka bokstav och det
hade funnits frihet kvar. Så
in i helvete onödigt. Likt ett barn.

likt två ertappade barn.

Om du håller på ditt håller jag
på mitt och du trodde ditt var
en princip till skillnad från mitt.

Så jävla viktig att du beslutade dig
för att både bryta den och upplösa
den för att jag inte uttryckte mig
tillräckligt klart. Möt det du tror jag
säger om dig för faan.


Så satans syrligt bångstyrigt att jag
vägrar se på detta jävla tuggande
och ångrande av vad?

Litteratur. Likt doktor glas.


Breda smörgåsar av gåslever på
smörgåsar åt folket. Vilket jävla
folk?

Vilken jävla princip?


den du sket i där ett tag. I procent
dessutom. Vem faan har orkat mätt?