Varje morgon
frostblommor, isrutor
gnistrande släpljuskristaller

på väg med vedkorgen till lider
frasar ytan under mig
knorrar istadigt

sedan bredspacklar solen
den koppärrade skaren
löser upp den blottade jorden

och ur varannan tuva viftar
våren med snödroppar
och säger högljutt, snövitt,

'din pessimism
vilar helt och hållet
på sviktande underlag'

tjäle i själen
hindrar inte islossning
mjukgöraren är här